Meny
BRETON
(Epagneul breton)
Grupp 7
FCI-nummer 95
Originalstandard 2001-03-13
FCI-Standard 2003-05-05; franska
SKKs Standardkommitté 2002-03-20 (Ändrad 2003-09-17)
Ursprungsland/hemland: Frankrike
Användningsområde: Stående fågelhund
FCI-Klassifikation: Grupp 7, sektion 1.2 Med arbetsprov
 
Bakgrund/ändamål:
Rasen kommer ursprungligen från centrala Bretagne och är för närvarande den  numerärt största stående fågelhundsrasen i Frankrike. Den härstammar troligen  från en av de allra äldsta hundsraserna av spanieltyp och har sedan början av  1900-talet förädlats genom korsningar och selektiv avel. Den allra första  rasstandarden för denna medfött kortsvansade spaniel från Bretagne fastställdes  av den franska rasklubben 1908.
 
Helhetsintryck:
Breton är den minsta av de stående fågelhundsraserna. Rasen har ett  kortskalligt huvud av kontinental spanieltyp (på franska braccoïde) och har  medfött kort svans eller stubbsvans. Den är harmoniskt konstruerad och har en  kraftig benstomme utan att vara grov. Helheten skall vara kompakt och kraftig,  dock inte tung, utan tillräckligt elegant. Breton skall vara energisk med  livlig blick och intelligent uttryck. I helhet liknar breton en liten kort och  satt ponny, full av energi. Rasen har än idag den kompakta konstruktion (på  franska bréviligne) som dess ursprungliga skapare eftersträvade.
 
Viktiga måttförhållanden:
– Huvudet skall i helhet vara proportionerligt till kroppen.
– Skallpartiet skall vara längre än nospartiet, i proportionerna 3:2.
– Bröstkorgens djup skall vara något mindre än halva mankhöjden.
– Kroppslängden (mätt från skulderleden till sittbensknölen) skall vara  densamma som mankhöjden (hunden skall ”stå i en kvadrat”).
 
Uppförande/karaktär:
Breton anpassar sig till alla miljöer. Rasen är mentalt balanserad och  sällskaplig. Uttrycket är intelligent och uppmärksamt. Breton är en mångsidig  stående fågelhund som lämpar sig för jakt på alla slags byten i all slags  terräng. Redan som ung är den en användbar jakthund. Breton utmärker sig genom  god viltfinnarförmåga, utmärkta rörelser, gott luktsinne, vitt sök i fält,  spontant och uthålligt stånd, god apporteringsförmåga och lättdresserbarhet.
 
Huvud
Huvudet skall vara finmejslat med tätt åtliggande hud.
Skallparti – Skallpartiet skall vara lätt avrundat sett framifrån såväl som i profil.  Uppifrån sett skall skallens sidor vara mycket lätt rundade. Skallens och nosryggens plan skall vara parallella. Skallens bredd (mätt mellan käkbenen)  skall understiga dess längd. Ögonbrynsbågarna skall inte vara framträdande utan  skall bilda en lätt rundad kurva. Pannfåran och hjässkammen skall vara föga  markerade. Nackknölen och käkbenen skall vara måttligt markerade.
Stop – Stopet skall vara mjukt sluttande.
Nostryffel – Nostryffeln skall vara stor med stora, fuktiga och väl öppna näsborrar.  Tryffelns färg skall liksom färgen på ögonkanter och slemhinnor harmoniera med pälsfärgen.
Nosparti – Nosryggen skall vara rak. Nospartiets sidor skall vara nästan parallella.
Läppar -Läpparna skall inte vara lösa, de skall inte heller vara tjocka, utan ganska  tunna och väl åtliggande. Överläpparna skall precis täcka underläpparna.  Överläpparnas konturer skall vara gradvis uppåtböjda mot mungiporna, som skall  vara strama och föga markerade. Pigmenteringen på läpparna skall vara  fullständig.
Käkar / Tänder – Bettet skall vara ett regelbundet, fulltaligt saxbett med friska tänder.  Avsaknad av en eller flera P1 och M3 tillmäts ingen betydelse. Avsaknad av två  P2 eller av en P2 och en P3 tolereras.
Kinder – Kinderna skall vara föga markerade. Huden skall vara väl åtliggande.
Ögon -Ögonen skall vara lätt snedställda och lätt ovala, men inte utstående, med tunna, väl åtliggande och pigmenterade ögonkanter. Färgen skall harmoniera med  nostryffel och päls. Uttrycket skall vara intelligent och milt och blicken  öppen. Ögonfärgen skall harmoniera med pälsfärgen men helst vara mörk. Ögonens  uttryck i kombination med de rörliga öronen ger det typiska breton-uttrycket.
Öron – Öronen skall vara högt ansatta och trekantiga, ganska breda men snarast korta  (när örat dras framåt når örats yttersta spets till stopet). Öronen skall  delvis vara klädda med vågig päls, i synnerhet på öronens övre delar, medan  deras nedre delar skall vara klädda med kort päls. Öronen skall alltid vara  mycket rörliga när hunden är uppmärksam eller i arbete.
 
Hals
Halsen skall vara medellång, väl musklad och ha formen av en avskuren kon. Den  skall endast vara lätt rundad, aldrig kraftigt välvd. Halsen skall vara väl  ansatt i skuldrorna. Hakpåsar skall inte finnas.
 
Kropp
Rygglinje -Överlinjen skall vara plan fram till ländpartiet och korsets början.
Manke -Skulderbladen skall vara tillräckligt rörliga. Manken skall vara aningen  markerad men inte framträdande.
Rygg – Ryggen skall vara plan, kort och stram och väl ansluten i ländpartiet.
Ländparti – Ländpartiet skall vara kort, brett och väl musklat.
Kors – Korset skall slutta mycket svagt. Det skall vara brett och väl musklat.
Bröstkorg – Bröstkorgen skall nå ner till armbågsspetsarna. Den skall vara bred med  tillräckligt väl välvda revben, men inte tunnformad. Bröstbenet skall vara  kraftigt och föga uppdraget i sin bakre del. De bakre revbenen skall vara långa  och spänstiga.
Underlinje – Buken skall vara lätt uppdragen.
Flanker – Flankerna skall vara korta och föga uppdragna.
Svans – Den kuperade svansen skall vara högt ansatt, bäras rakt ut (eller lätt  hängande) och ofta viftande när hunden är uppmärksam eller i arbete.  Ideallängden för den kuperade svansen är 3 till 6 cm, den får inte vara längre  än 10 cm. Medfödd stubbsvans eller svanslöshet förekommer. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN  I SVERIGE.
 
Extremiteter
Framställ -Frambenen skall vara lodräta med smidiga och starka leder.
Skulderblad – Skulderbladen skall vara rörliga, långa (30% av mankhöjden) och tätt åtliggande  med kraftiga muskler. Vinklingen skall vara typisk för en galoppör, dvs mellan  55 och 60 grader mot horisontalplanet. Avståndet mellan skulderbladsspetsarna  skall vara ca 5 cm.
Överarm -Överarmarna skall vara breda och kraftiga med framträdande muskulatur. Längden  skall mycket lätt överstiga skulderbladens längd. Vinkeln mellan skulderblad  och överarm skall vara mellan 115 och 120 grader.
Underarm -Underarmarna skall vara väl musklade och seniga. Längden skall något överstiga  överarmarnas längd. De skall vara praktiskt taget lodrätt ställda mot  underlaget.
Mellanhand -Mellanhänderna skall vara kraftiga men samtidigt också ha en viss smidighet. De  skall vara lätt snedställda. (Vinkeln skall vara mellan 10 och 15 grader mot  vertikalplanet).
Framtassar -Framtassarna skall vara snarast runda med väl slutna tår, fasta trampdynor och  korta klor.
 
Bakställ – Bakifrån sett skall bakbenen vara helt parallella.
Lår – Låren skall vara breda med kraftiga, framträdande muskler. Lårbenets vinkling mot  horisontalplanet skall vara mellan 70 och 75 grader.
Underben – Underbenen skall vara något längre än lårbenen. De skall ha torr och  framträdande muskulatur. De skall vara något bredare i sin övre del men gradvis  avsmalna mot haslederna. Vinkeln mellan lårben och underben skall vara nära 130  grader.
Has – Haslederna skall vara torra och tydligt seniga.
Mellanfot – Mellanfötterna skall vara kraftiga. Sedda i profil skall de vara nästan helt  lodräta.
Baktassar – Baktassarna skall vara längre än framtassarna, i övrigt se framtassar.
 
Rörelser
De olika gångarterna skall vara lätta med kraftfulla, jämna och livliga steg.  Benen skall föras på en jämn linje utan överdrivna avvikelser eller rullningar  och med fast rygglinje. Vid jakt är den gångart som föredras galopp, med  snabba, medellånga språng, varunder bakbenen inte sträcks ut bakåt (samlad  galopp).
 
Hud – Huden skall vara tunn, åtliggande och väl pigmenterad.
 
Päls
Pälsstruktur -På kroppen skall pälsen vara fin i strukturen men inte silkig. Den skall ligga  tätt mot kroppen eller vara mycket lätt vågig. Den får aldrig vara lockig. På  huvudet och på framsidan av benen skall pälsen vara kort. Såväl fram- som  bakbenens baksidor skall vara försedda med riklig päls och behäng som gradvis  avtar i längd vid eller nedanför mellanhänderna respektive mellanfötterna.
Färg – Färgen kan vara vit med medelstora, oregelbundna fläckar i antingen orange,  leverbrunt eller svart. Pälsen hos skäck eller skimmeltecknade hundar kan ibland ha små prickar på nosparti, läppar och extremiteter. Tanteckning är tillåten hos både skäck och skimmeltecknade hundar (den rödgula tanfärgen kan variera från orange till mörkt rödgul). En smal vit bläs är önskvärd hos alla färgvarianter. Enfärgad päls är inte tillåten.
 
Storlek / vikt
Mankhöjd
Hanhund: minst 48 cm, högst 51 cm.
Tik: minst 47 cm, högst 50 cm.
Tillåten avvikelse nedåt respektive uppåt: 1 cm.
Idealstorlek för hanhund: 49 – 50 cm
Idealstorlek för tik: 48 – 49 cm
 
Fel
Varje avvikelse från standarden är  fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Uppförande/karaktär: Skygghet, ängsligt uttryck.
Huvud: Mycket lätt divergerande plan i skalle och nosparti.
Nostryffel: Mycket lätt avpigmenterad nostryffel. Avpigmentering på insidan av näsborrarna.
Käkar/tänder: Tångbett. Oregelbundet placerade tänder.
Nosparti: Smalt eller spetsigt nosparti.
Läppar: Tjocka läppar; alltför överhängande eller otillräckligt täckande överläppar;  alltför lösa läppar.
Ögon: Utstående ögon, mandelformade ögon, runda ögon.
Öron: Alltför lågt ansatta öron. Öron som är smala vid ansättningen.
Rygg: Svankrygg, karprygg.
Kors: För smalt kors, mycket brant kors.
Underlinje: För omfångsrik buk, alltför tvärt uppdragen buklinje.
Tassar: För lösa tassar, för långa eller för runda tassar.
Hals: För kort och tjock hals. Lätt veckat halsskinn.
Länd: Långt, smalt, svagt ländparti.
Flanker: Alltför insjunkna, vilket ofta förekommer vid ett svagt ländparti med
otillräcklig bredd.
Extremiteter: Otillräcklig benstomme. Utåtvridna armbågar. Hjulbenthet eller kobenthet.
Päls: Alltför kort päls på kroppen.
 
Allvarliga fel:
Uppförande/karaktär: Slött temperament
Huvud: Alltför markerade käkben. För markerat stop, alltför framträdande  ögonbrynsbågar
Ögon: Ljusa ögon med elak blick, s.k rovfågelögon.
Hals: Alltför lång hals. Påtaglig hakpåse.
Rörelser: Dåliga rörelser.
 
Diskvalificerande fel:
Uppförande/karaktär: Avvikelser i uppförande och karaktär såsom: bitska hundar, hundar som är
aggressiva mot andra hundar eller mot människor. Rädda indidivider.
Helhetsintryck:
Avsaknad av rastyp: Individ som brister i rastypiska egenskaper så att
individen som helhet inte liknar andra exemplar av rasen.
Storlek/vikt: Mankhöjd som avviker från i standarden angivna gränser.
Huvud: Påtagligt konvergerande linjer i skallens och nospartiets plan
Färg: Onormal fläckighet: Vit fläck på ett öra, eller när ett öga är beläget i en vit  fläck.
Ögon: Mycket ljusa eller olikfärgade ögon. Skelögdhet, entropion, ektropion.
Käkar/tänder: Över- eller underbett. Avsaknad av två angränsande P2 och P3 är diskvalificerande, liksom avsaknad av  någon annan tand än de som nämns ovan under käkar/tänder.
Pigmentering: Markant avsaknad av pigment på nostryffeln eller ögonkanterna.
Baktassar: Förekomst av sporrar, även rudimentära sådana.
Övrigt: Allvarlig morfologisk anomali.
 
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
 
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna  i pungen.