Registreras hos SKK med:
AS = avsaknad av svans (0-3 svanskotor)
ST = stubbsvans (4-7 svanskotor)
KS = kort svans (semilång svans) hunden har minst 8 svanskotor men kortare svans än normalt för rasen
KUP = kuperad svans
LS = hellång svans
Bretonen kan födas med olika längd på svansen och för enkelhetens skull så kallas här alla varianterna som är orsakade av mutationen för stubbsvans.
Stubbsvans hos breton orsakas av en ärftlig mutation på T-boxgenen C189G.
Mutationen ärvs på ett autosomalt dominant sätt så båda könen är lika drabbade. Denna typen av arv innebär att det räcker med en kopia av den muterade genen för att hunden ska bli stubbsvansad.
Mutationen är dödlig (letal) i dubbel (homozygot) form vilket innebär att alla stubbsvansade bretoner har detta anlag endast i enkel (heterozygot) uppsättning.
I mycket sällsynta fall så kan valpar som får genen i dubbel uppsättning ändå födas, men de är då så gravt missbildade att de inte är livsdugliga.
Det finns idag gentester som kan bekräfta om hunden har mutationen på T-boxgenen C189G.
Om man parar en stubbsvansad hund med en som har lång svans så föds det i snitt 50% med stubbsvans och 50% med lång svans.
Om man parar 2 stubbsvansade hundar med varandra så har båda föräldradjuren en svansgen och en stubbsvansgen var, och om embryot får stubbsvansgenerna från båda föräldradjuren så dör fostret, det är i snitt 25% av valparna som alltså inte blir livsdugliga, det kan vara så att kullen blir mindre än vad den skulle ha blivit annars.
Så i snitt får 66% stubbsvans och 33% får lång svans.
I Sverige så tillåter SKK parning mellan 2 stubbsvansade hundar, men man kan ju alltid fundera på vad som är etiskt rätt? Men bretonklubbens avelsråd har inte (i alla fall inte just nu) något att tillägga.
Längden på svansen är ”rörlig” och under inflytande av andra ännu inte bestämda genetiska faktorer så föds en del hundar med nästan full längd på svansen medan andra föds med praktiskt taget ingen svans alls.
En normallång svans är enl. SKK’s Anatomibok mellan 20-23 kotor, det motsvarar på ett ungefär en svans som når ner till hasen.
Hunden på bilden till vänster är född med 6 svanskotor. Röntgenbilden på henne (bilden till höger) visar med en rödmarkering vilka kotor som är svanskotor. Det är ju jättesvårt att räkna om man nu inte har en så här fin röntgenbild på sin hunds svanskotor! Men hon har alltså 6 st svanskotor och då är det en stubbsvans hon har.
I Sverige är det tillåtet att ställa ut och gå på jaktprov med en breton som är kuperad, om det gjorts i ett land där kupering är tillåten (t ex Danmark eller Frankrike).
I Finland och Norge är det INTE tillåtet att starta på prov eller utställning med en kuperad breton.
Om du säljer en stubbsvansad breton till Finland så krävs det ett DNA test som visar om hunden har mutationen på T-boxgenen C189G och alltså medfödd, ärftlig stubbsvans eller om den är född med svans och kuperad för att den ska kunna registreras. För Finskfödda valpar räcker det dock med ett veterinärintyg på att valpen är född utan svans.
I Finland är det heller inte tillåtet att para 2 stubbsvansade hundar.
Svenska Kennelklubbens anvisning till utställningsdomare lyder:
”Hundar av kuperingsras med okuperad svans och vars standard inte innehåller någon beskrivning av lång svans, bedöms på samma villkor som hundar med kuperad svans. Detta gäller dock inte vid svansdefekt. I det fall en hund har deformerad svans skall hänsyn till detta tas vid bedömningen av hunden.”
SKK Anatomibok
