Hälsa-allmänt
Generell beskrivning av helhetssituationen i rasen
Breton som ras har idag ett mycket gott hälsoläge. I den mån det finns ärftliga problem ligger dessa på en låg nivå, vilket man skall hålla i minnet vid läsningen av följande text.
Eventuella sjukdomar, avvikelser eller funktionella brister inom rasen ska diskuteras och hanteras utifrån vad som är bäst för rasen. Det är av största vikt att ägare av drabbade hundar rapporterar hälsoproblem och oönskade egenskaper till rasklubbens avelsansvariga.
Hälsoläget bedömt utifrån Agrias så kallade Bread Profiles 2011–2016 (den senaste period som det finns statistik från) visar på en mycket frisk ras. Frekvensen så kallade veterinärvårdshändelser ligger nästan 20% under medelvärdet för alla raser. Enligt denna statistik har Bretonrasen klart mindre besvär jämfört med medel inom följande områden: Mage-tarm, tumörer, hud, öga, öra, allmänna sjukdomssymptom, urinvägar, luftvägar och rörelseapparaten. Bretonraser ligger något över medel när det gäller skador (särskilt insekts/ormbett!) och besvär från könsorganen. Att en mycket aktiv ras som bretonen ligger något över medel jämfört med alla andra raser när det gäller skador förvånar inte. Tyvärr går det inte att få fram statistik från några andra fågelhundsraser för jämförelse.
De två problem som diskuteras mest inom Bretonrasen, och många andra raser, är höfter och ryggslut.
HD = Höftledsdyslapsi - läs mer här
LTV - Övergångskota - Lumbosacral Transitional Vertebrae - läs mer här
-
Höftledsdyslapsi - Det innebär att höftledens "kula och skål" (ledhuvudet och ledskålen) inte passar korrekt ihop, vilket kan leda till smärta, minskad rörlighet och i många fall artros. HD är relativt vanligt förekommande hos Breton, men det är sällan de får men av HD.
Klassificering av HD: A - Normala höftleder; B - Normala höftleder; C - Lindrig dysplasi; D - Måttlig dysplasi; E - Höggradig dysplasi -
Lumbosacral Transitional Vertebrae - Övergångskota - Är en missbildning i ryggslutet mot svansen. För närvarande är det liten kunskap om stor frekvens av LTV det finns på svenska Bretoner och om symptomen kan bli allvarliga.
-
Patellaluxation innebär att knäskålen kan förflyttas från sin normala position och hoppa ur led vid belastning.
-
Hundar som drabbas av spondylos får smärtor liknande ”ryggskott” och i sällsynta fall kan nerver och ryggmärg påverkas
-
Ärftlig gråstarr - katarakt - förekommer hos hundar
Epilepsi – krampanfall
Epilepsi innebär att hunden får kramper i hela eller delar av kroppen. Kramperna kan vara från några sekunder till flera minuter. Hunden faller omkull, kan tugga fradga och får ryckningar i huvud och ben.
Epilepsi kan vara ärftlig men kan också ha andra orsaker. Problem finns med
diagnostiken, då flera sjukdomar kan ge krampanfall. Om utlösande sjukdom finns kommer anfallen att försvinna om underliggande sjukdom behandlas. Det faktiska antalet bretoner med säker epilepsidiagnos är okänt – det är troligen mycket litet. Det finns vissa indikationer på att sjukdomen ökar i frekvens – dock ej i Sverige - än.
Därför är det bra om alla som funderar på att ta en valpkull hör efter med avelsrådet innan parning.
Ett krampanfall hos hund beror inte alltid på epilepsi - det kan finnas andra orsaker som förgiftningar, sjukdomar i njure och lever, rubbningar i blodsalter m m
Navelbråck
SKK:s AK har gjort ett policyuttalande: ”Medfött navelbråck är en genetisk belastning. Det kan generellt inte anses försvarbart att använda hund med medfött navelbråck till avel, då avkomman löper större risk att få denna defekt. SKK:s grundregler är tillämpbara. För att avgöra huruvida en hund med lindrigt navelbråck kan användas i avel eller inte, behövs dock rasspecifika prioriteringar där de avelshygieniska åtgärderna anpassas till rasens övriga defekter, numerär och genetiska bredd. Hundar med stora/grava medfödda navelbråck ska aldrig användas i avel”.
Navelbråck är en försvagning av bukväggen i/kring naveln vilket ger en utbuktande navel eller en utbuktning i anslutning till naveln. Förekommer sparsamt i rasen inom vissa linjer och kan på goda grunder bedömas som ärftligt. Navelbråck har som regel ingen påverkan på jaktförmåga och hälsa. Mindre navelbråck tillbakabildas ofta spontant och större kan åtgärdas med ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp.
Patellaluxation
Patellaluxation innebär att knäskålen kan förflyttas från sin normala position och hoppa ur led vid belastning. Det är vanligt inom vissa raser eller familjer, vilket tyder på ärftlighet. Arvsgången är inte fastställd men antas vara polygen, dvs flera olika genersamverkar. Tillståndet förekommer sporadiskt hos Breton men det är oklart om det finns en ärftlig bakgrund i vår ras.
Spondylos
Hundar som drabbas av spondylos får smärtor liknande ”ryggskott” och i sällsynta fall kan nerver och ryggmärg påverkas. Diagnos ställs hos veterinär genom röntgen. Spondylos förekommer sporadiskt hos Breton men det är oklart i dessa fall om det är ärftligt eller om det finns andra orsaker. För mycket gamla hundar kan det vara en ålderskomplikation, men hos Breton har spondylos observerats redan i 4-5 års ålder.
Övriga hälsoproblem
För närvarande fordras inga akuta åtgärder inom något hälsoområde. En viss vaksamhet för uppdykande problem är dock på sin plats. I Finland har man till exempel, sedan flera år, krav på ögonundersökning för att förhindra avel på Bretoner med ärftlig katarakt, grå starr. Man har hittat sjukdomen på drygt 3 procent av undersökta hundar. I Sverige vet vi inget om katarakt hos Breton eftersom ingen ögonundersökning krävs.