Rasspecifik Avelsstrategi (RAS)

Bretonklubbens Rasspecifika AvelsstrategiEn Avelsstrategi är en planerad metod för att välja och para djur eller växter med målet att förbättra eller bevara specifika egenskaper hos avkomman. Den används ofta inom jordbruk, husdjursavel och naturvårdsarbete för att optimera genetiska egenskaper som produktivitet, hälsa, beteende eller utseende.  (RASRasspecifik Avelsstrategi - Varje hundras som det bedrivs avel på i Sverige idag har en rasspecifik avelsstrategi, RAS, som är framtagen av rasklubben/specialklubben i samarbete med SKKs avelskommitté.) är ett gediget kompendium på 27 sidor. Du hittar Breton RAS på SKKs hemsida. RAS omarbetas ungefär vart 5:e år.

RASRasspecifik Avelsstrategi - Varje hundras som det bedrivs avel på i Sverige idag har en rasspecifik avelsstrategi, RAS, som är framtagen av rasklubben/specialklubben i samarbete med SKKs avelskommitté. innehåller en detaljerad beskrivning om Bretonens utveckling i Sverige och andra länder, hälsa, mentalitet, jaktegenskaper, exteriör, och mål med fortsatt avelsarbete. 

På Svenska Kennelklubbens (SKKSKK = Svenska Kennelklubben skk.se I över 125 år har Svenska Kennelklubben verkat för hunden och hundägaren. Bland annat genom att driva kampanjer och skapa opinion, arrangera utbildningar, värna om det kynologiska kulturarvet och främja vetenskaplig forskning inom området hund.) Kennelfullmäktige fattades 2001 beslut om att det för varje hundras ska finnas en Rasspecifik Avelsstrategi, RAS. Uppdraget att utforma dessa lades på SpecialklubbarnaEn Specialklubb inom Svenska Kennelklubben (SKK) är en medlemsklubb som ansvarar för en eller flera specifika Rasklubbar. Specialklubbarna fungerar som expertorgan för sina raser och spelar en viktig roll i utvecklingen och bevarandet av rasstandarder, avelsarbete och aktiviteter för hundägare. Specialklubben är ansvarig för all Proverksamhet men de arrangeras oftaav Rasklubbarna. All kommunikation mellan de underordnade Rasklubbarna och SKK måste ske via Specialklubben. Svensk Bretonklubb (SBnK) är en Rasklubb under Specialklubben för Kontinentala Fågelhundar (SKF), som i sin tur i huvudsak delegerar ut arbetet på RasklubbarnaEn Rasklubb inom Svenska Kennelklubben (SKK) är en förening som fokuserar på EN specifik hundras. Rasklubben arbetar med att bevara och utveckla rasen enligt fastställda riktlinjer och rasstandarder, samt främjar ansvarig hundhållning och avel. Rasklubbar som har färre än 500 medlemmar, måste ligga under en större Specialklubb, men om de är större kan de också vara direkt anslutna till SKK. Svensk Bretonklubb (SBnK) är en Rasklubb som ligger under Specialklubben för Kontinentala Fågelhundar (SKF). , även om samordningsansvaret kvarstår hos Specialklubben.

Vad är RAS – behövs den?
RASRasspecifik Avelsstrategi - Varje hundras som det bedrivs avel på i Sverige idag har en rasspecifik avelsstrategi, RAS, som är framtagen av rasklubben/specialklubben i samarbete med SKKs avelskommitté. är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras. SKK:s Stadgar anger målen och beskriver klubbarnas verksamheter. De Rasspecifika Avelsstrategierna, RAS, är handlingsplaner för aveln inom en specifik ras. De beskriver både problem och starka sidor som kan finnas inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som Rasklubbens medlemmar kommit överens om.

RAS – vems ansvar?
Svensk Bretonklubb (SBnKSvenska Bretonklubben förkortas officiellt SBnK), ansvarar, i samarbete med Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar (SKFSpecialklubb för Fågelhundar - Bretonklubben är en Rasklubb, som tillhör SKF. 16 fågelhundsraer tillhör SKF, exempel på andra raser är Weimaraner, Bracco Italiano, Spinone Italiano, Drentsche Patrijshond, Gammeldansk Hönsehund och Stabijhoun. ) och Svenska Kennelklubben (SKKSKK = Svenska Kennelklubben skk.se I över 125 år har Svenska Kennelklubben verkat för hunden och hundägaren. Bland annat genom att driva kampanjer och skapa opinion, arrangera utbildningar, värna om det kynologiska kulturarvet och främja vetenskaplig forskning inom området hund.) för den Rasspecifika Avelsstrategin och därmed för Bretonens utveckling i Sverige.
Ansvar för rasens framtid ligger emellertid ytterst hos den enskilda uppfödaren och ägaren till avelshunden. För att fatta relevanta beslut behöver den enskilda ägaren både allmänna kunskaper om avel och fakta kring den egna tiken samt den tilltänkta avelshunden, vad gäller egenskaper, mentalitet och nedärvbar sjukdomshistorik. Allt för att målen i den planerade kullen ska ligga så nära den avelsstrategi som finns för rasen och de personliga avelsmålen.