skip to Main Content
Träning Och Jaktprov I Tossåsen

Träning och jaktprov i Tossåsen

10-14 mars har Bretonklubben haft sin numera traditionsenliga träning avslutad med jaktprov.

Det har varit dagar med strålande väder, kallt på morgonen men sedan raskt stigande temperatur.

Riptillgången har varit ojämn och endast ett ekipage har gått till pris nämligen Robert Källström som med Ajakawis Bossen erövrade 1:a pris Ukl.

Fler foton från Tossåsen. Foto: Helge Larsson

Robert och Bossen Foto: Lennart Berglund

Tossåsen-16 AppetittFrån vä: Peter & Freja, Domare Lennart, Robban med Bossen & Kingen, Per-Ivar & Jameson. Foto: Helge Larsson.

Stort grattis till ägaren Robert samt till uppfödaren Ajakawis kennel, Aina Jansson!

Tack även till vår sponsor Appetitt !

Referat från dagarna i Tossåsen av Helge Larsson:

Fredag 11 mars, Andra träningsdagen:
Då var hela styrkan på plats för andra dagens träning. Vädret lika fantastiskt som igår med strålande sol. Dock var vi lite fundersamma på morgonen då Celsius visade -19 men precis som igår slutade det med +2 under dagen och extrakläderna åkte snabbt av. Vi delades upp i två grupper varav den ena inte såg så mycket som en ripfjäder, medans den andra gruppen hade ett 30-tal fåglar på vingarna. Nåväl det är en dag imorgon också och det är då det är första provdagen.

Lördag 12 mars, Första provdagen:
Då var två dagars jaktprovsträning över och det var dags för prov. Det var två partier och domare var Lennart Berglund och Niklas Bodin. Bilderna är från Niklas grupp där jag gick.
I Niklas grupp hade vi kanske 7-8 ripor på vingarna men tyvärr inte en enda bedömningsbar fågelsituation. Hundarna hade väldigt mycket släpptid och jobbade bra hela tiden, men tyvärr var det ingen hund som gick för pris idag. Samma resultat i den andra gruppen tyvärr. Vi laddar batterierna med fjällröding i trevligt sällskap och tar nya tag imorgon:-)

Söndag 13 mars, Andra provdagen:
Batterierna var laddade och alla var ”pigga” i benen efter gårdagens middag. Solen hade gömt sig bakom molnen idag och rejält klabbföre under skidorna. Men idag skulle riporna inte vinna kampen. Första släppen gick nere i björkskogen utan att så mycket hände, men väl uppe på fjällsidan blev det kontakt. Vi hörde riporna kackla och Red Garlic’s X Jameson stod stramt. Husse Per-Ivar med Lennart i hälarna slöt upp bakom Jameson som tog några steg, stod igen och ett långt löparbete som sköttes föredömligt resulterade dock aldrig i någon avance och vi såg inga fåglar på vingarna. Riporna vann första matchen. Det blev dock en humörhöjare för hussar, hundar och inte minst Lennart som gett sig f-n på att hitta fågel idag om vi så skulle behöva göra en topptur.

Nåväl hundarna revierade bra, mycket bra och t.o.m utmärkt och det blev ny fågelkontakt av unghunden Ajakawis Bossen hade ett mkt stramt stånd tiotalet meter från en fjällripa som satt och solade på en sten. Vis av erfarenhet uppmanade Lennart Robert att försöka resa på avstånd för att inte stöta ripan själv. Robert ger avance kommando och Bossen reser, skott avfyras, Bossen är lugn i flog och skott och övriga deltagare applåderar. Mycket vackert fågelarbete och Bossen fortsätter av bara farten att få upp några fåglar till upp över fjällsluttningen, dock inom ramen för klassen.

Lunchpaus och både hundar och förare fick en välbehövlig paus. Klabbföret hade blivit bra mycket bättre, men vi hade klättrat en bra bit upp på fjällsluttningen, så det var många trötta ben.
Vi vände kosan ner mot dalgången igen och Jerpsertas Freja stod på en björklädd kulle. Husse Peter och Lennart ”stövlade på för att komma närmare. Även partnern hade uppmärksammat att något var på gång. Trycket kanske blev lite för stort för Freja som tog några steg och kullen lyfte men hon var lugn i flog. Synd på ett annars ”sannolikt” pris för unghunden Freja.

Almkullens Embla hade revierat utmärkt, näst intill gränsen på stort under hela dagen. Nu skulle hon provas i björkskogen i medvind. Ett fortsatt utmärkt sökarbete med hög intensitet. Ute på ett öppet område blir det plötsligt väldigt intensivt och Lennart och husse (som står ca 100 m bort på en kulle) anar fågelkontakt. Plötsligt lyfter en liten kull, en stöt, och Embla förföljer ett 30-tal meter innan husse får ett ”tillfälligt” stopp på vovven och inser att loppet är kört samtidigt som domaren meddelar detsamma. Embla tar ny fart efter kullen och fullbordar förbrytelsen. Embla kallas in och kommer så småningom tillbaka men på vägen in fattar hon ett stramt stånd strax nedanför ”förbrytelsen” och Lennart säger att försök gör nåt bra träningsmässigt av situationen om hon inte går att kalla av ståndet.
Husse skidar ner och ger avancekommando på ca 15 m avstånd. Embla reser med frisk avance och stannar på kommando inom ett för klassen godkänt avstånd. Lennarts kommentar var ett ”solklart” 1’a pris om inte om hade funnits. Detta är tjusningen med vår härliga hundsport. Vi ser med stor tillförsikt fram emot nästa fjällprov då vi hoppas på stolpe in istället för ut.

Vi gläds alla med Robert och hans duktiga lilla Bossen som gick hela vägen idag och tog ett mycket välförtjänt 1’a pris.

Back To Top